Smulorna!

I onsdags var jag och fikade i centrum med två andra föräldralediga mammor. Jag passade på att handla lite på vägen hem och i en impulshandling snappade jag åt mig en påse minimorötter vid kassan innan jag betalade. Morötter är ju så himla gott! 

Under promenaden hem gick jag och knaprade förstrött på mina morötter och mötte flera människor längs vägen. Jag insåg att mina aversioner mot den hälsohets som råder nuförtiden kanske har gått aningens för långt när jag fick kväva flera impulser jag fick att ursäktande, till dessa helt främmande människor, säga saker som "jag äter inte morötter för att det är nyttigt alltså, utan jag tycker faktiskt att det är gott.." eller "jag kanske äter morötter nu men jag har choklad där hemma som jag kommer att äta så fort jag kommer hem, jag lovar!".